|
|
|
 |
|
Projekt 2009-2013
Programprojekt 2009-2011
- Integration och pluralism i det framtida samhället
Integration är ödesfråga i de europeiska välfärdsstaterna, men vilka förutsättningar råder för social och politisk integration i ett samhälle som alltmer präglas av etnisk mångfald? Integrationsproblemen är väl bekanta, såväl bland politiker som samhällsforskare. Men när det gäller att peka ut vägen till ökad jämlikhet och delaktighet finns ett stort kunskapsunderskott. Programprojektets syfte är att bidra med ny kunskap till den offentliga debatten om framtidens integrationspolitik. Med brett upplagda tvärvetenskapliga analyser ska vi ställa nya empiriska frågor om globaliseringens konsekvenser, och också utveckla forskningsprojekt i samarbete med svenska universitetsmiljöer kring frågor om etnicitet, rasism, integration och migration.
- Det sociala utanförskapets orsaker och konsekvenser
Fattigdom, socialt utanförskap och marginalisering är frågor som står högt på den politiska agendan i Sverige och inom EU. Projektets fokus ligger på framförallt två övergripande problemområden: det sociala utanförskapets dynamik och boendesegregation. Att öka kunskaperna inom dessa områden är viktigt, inte minst ur ett framtidsperspektiv. På kort sikt vet vi att en stor ungdomskohort är på väg in på arbetsmarknaden och den stora fyrtiotalistkohorten är på väg ut. Ökad kunskap om bl.a. etableringsprocesser på arbetsmarknaden är därför angeläget. På lång sikt är det också ett viktigt problemområde bl.a. därför att marginalisering och utanförskap handlar om grundläggande välfärdsfrågor och att ökad kunskap kan tydliggöra vad samhällets institutioner kan göra för att motverka sådana tendenser.
- Välfärdsstatens finansiering
Ekonomisk globalisering och demografisk förändring är två trender som utmanar möjligheterna att hållbart finansiera framtidens välfärdsstater. Ökad ekonomisk integration leder till att en del skattebasers rörlighet ökar och att de samhällsekonomiska kostnaderna för beskattning stiger. Framväxten av ett åldrande samhälle för med sig ökade krav på omfördelning mellan generationerna. Komparativa studier gör det möjligt att analysera konsekvenserna av olika institutionella val. Den institutionella analysen av skatteregimer kompletterar studiet av omfördelning mellan generationer och utgör en ingång till studiet av skattepolitikens utveckling och dess effekter i olika avseenden. Därutöver är historiska och komparativa studier av skatteregimers historiska framväxt en viktig del av projektet. Skatter är under ständig förändring och här finns goda förutsättningar att lära av historiska exempel vad gäller såväl hinder som drivkrafter för reformer.
- Framtidsstudier om framtidsstudier
Institutets studier syftar till att på vetenskaplig grund belysa de stora framtidsfrågorna och verka för en offentlig debatt kring framtiden. Detta ger en särställning i Sverige och internationellt, både gentemot forskning vid universitet och forskningsinstitut och mot den mängd av olika företag och organisationer som på olika sätt sysslar med framtidsstudier. Institutet arbetar tvärvetenskapligt och forskningen syftar inte främst till att slå fast hur framtiden kommer att bli utan att belysa möjligheter, alternativ och handlingsutrymme. Kombinationen av vetenskapliga arbetssätt och en öppenhet inför framtiden ger framtidsstudierna en viktig roll i att förlänga sikten för beslutsfattare i politik, planering, organisationer och företag.
Läs mer om projekt inom Framtidsstudier om framtidsstudier
Utvecklingsprojekt
- Konsekvenser av klimatförändringar
Betydande klimatförändringar har alltmer kommit att framstå som den mest sannolika framtiden. Frågor om hållbarhet och sårbarhet, om vilka grupper och områden som drabbas, om nya drivkrafter för migration, transporter, stadsbyggnad, markanvändning etc., framstår som centrala.
Inledningsvis kommer vi i att fokusera på skogliga trender i världen. Den svenska skogsnäringen arbetar på en global naturresursmarknad men är samtidigt djupt institutionaliserad i det svenska landskapet. Klimathotet i sig, olika typer av klimatpolitik, förändrad efterfrågan på mark och på skogsprodukter kan få omfattande konsekvenser. Vilka möjligheter växer fram? Vilka värden hotas? Vi kommer att arbeta med internationella skogsfrågor i Mistra-projektet Future Forest som leds av SLU, Umeå universitet och Skogforsk, och där Institutet medverkar med projektet Forestry at the Cross-roads.
- Konsekvenser av teknikutveckling
Det finns stora kunskapsbehov om de sociala konsekvenserna och samhällets möjligheter att påverka teknikutvecklingen. Inom framtidsstudierna finns en tradition att undersöka de framtida sociala konsekvenserna av teknisk utveckling, såväl positiva som negativa. Den digitala revolutionen är ett exempel: Kunskapens demokratisering och händelsernas transparens förbättras genom ökad tillgänglighet, men kan samtidigt bidra till dess förflackning genom bristande källkritik och möjligheter till kontroll, propaganda och brottslighet. Stora investeringar i infrastruktur formar dessutom förutsättningar för samhället långt in i framtiden: bredband, trådlösa kommunikationer, transportsystem och inte minst energisystem. Flera projekt vid Institutet har en tydlig koppling till den svenska infrastrukturen för bland annat transporter och IT.
- Genus, omsorg och livscykeln
Det finns viktiga frågor som varje samhälle måste ta ställning till och som genomsyrar det på olika nivåer. En sådan fråga är genusrelationer. Förändring och kontinuitet präglar förhållandet mellan könen, och jämställdhet kvarstår som en fråga med stor framtidsrelevans.
Institutets forskare har börjat rikta ljuset mot familjeliv, jämställdhet och omsorg ur ett livscykelperspektiv. Vilka historiska erfarenheter och framtida utvecklingslinjer kan skönjas vad gäller mäns och kvinnors ställning inom familjen och deras relationer till samhällets välfärdsinstitutioner? Frågan aktualiseras av de utmaningar som det svenska samhället står inför då en åldrande befolkning och en allt mindre andel barn sätter välfärdstatens institutioner och finansiering under press. Hur kommer ansvarsfördelningen mellan familjer och välfärdsinstitutioner och mellan kvinnor och män i oavlönat och avlönat omsorgsarbete att se ut i framtidens Sverige? Vad kan dessa förändringsprocesser betyda för relationen mellan könen?
- Nationell och global migration
Att flytta är en betydelsefull händelse som inte bara påverkar livet för den enskilde flyttaren, utan även det samhälle som tar emot flyttaren och det samhälle varifrån flytten skedde. Som en följd av att migrationen blivit en av de viktigaste samhällsfrågorna har efterfrågan på kunskaper om migrationen, dess drivkrafter och konsekvenser på individ och samhällsnivå, ökat. Inom detta utvecklingstema bedrivs migrationsforskning som behandlar såväl flyttningar inom Sverige som mellan Sverige och andra länder.
Läs mer om projekt inom Nationell och global migration
Profilområden
- Befolkning och ekonomi
Den demografiska sammansättningen av befolkningen har stor betydelse för hur ett lands samhälle och ekonomi fungerar. P.g.a. trögheten i befolkningsförändringar kan vi med stor säkerhet förutsäga hur åldrandet i befolkningen kommer att framskrida. Utifrån forskning om sambanden mellan t. ex. ekonomisk tillväxt och ålderstruktur i befolkningen kan vi utifrån de demografiska projektionerna också göra prognoser om långsiktig ekonomisk utveckling. Sverige går nu in i en fas där de stora fyrtiotalistkullarna går i pension och en ny stor kull unga människor ska träda in i vuxenlivet. Detta kommer att leda till påfrestningar på de offentliga finanserna både genom ökade utgifter och minskade intäkter. De intergenerationella resursflöden som skapar vår välfärd kommer att förändras inom den närmaste tio-årsperioden och Institutets forskning klargör handlingsalternativen.
Läs mer om projekt inom Befolkning och ekonomi
- Regionernas omvandling
Institutet har etablerat en stark tradition av geografiska framtidsstudier. Profilområdet kommer i nu i första hand att fokusera på politisk geografi, dvs, studier kring samhällsorganisationen; framtidens kommuner och regioner, omvandlingen av geografin i statlig verksamhet, frågor om tillgänglighet för olika slags service osv. I fokus står omorganiseringen av offentlig sektor, pådriven av ny teknologi, strävan efter kostnadseffektivitet, ökade krav på anpassningsbarhet och skärpt internationell konkurrens.
Under perioden 2008-2011 löper ett större projekt med finansiering av Vetenskapsrådet:
- Sveriges nya Geografi, inom ramen för profilområdet. Studien fördjupar analysen av ett antal frågeställningar kring de svenska regionernas framtid.
Läs mer om projekt inom Regionernas omvandling
- Barns och ungdomars uppväxtvillkor
Ett samhälle behöver barn, och barns situation och villkoren för familjeliv är därför centrala framtidsfrågor. Men barn har små möjligheter att själva påverka sin situation. Deras uppväxtförhållanden är beroende av föräldrarna och av relationen mellan stat och familj, och stat och individ. Under det sena 1900-talet har begrepp som barnperspektiv och barnets bästa fått genomslag på olika nivåer. Barns samhällsstatus har förändrats i viktiga avseenden, men det finns också andra tendenser: ökade klasskillnader, regionala olikheter och svårigheter för unga att få tillträde till arbetsmarknaden som är viktiga att uppmärksamma. Ökade krav på föräldraskap och barndom innebär nya utmaningar för både familj och samhälle.
Läs mer om projekt inom Barns och ungdomars uppväxtvillkor
- Socialpolitik och ofärd
Välfärdsinstitutionernas omvandling har varit det underliggande temat för en rad projekt som bedrivits vid Institutet och forskarna vid Institutet utgör därmed en viktig resurs för att följa trender och förändringar i hur samhället organiseras. Det socialpolitiska intresset riktas naturligt nog mot brister i välfärden. I efterdyningarna av 1990-talets ekonomiska krisår finns indikationer på en polarisering av välfärdens fördelning såväl i tiden som i rummet. Även om välfärden under 2000-talet i genomsnitt förbättrats, också för många resurssvaga grupper, finns det tydliga empiriska observationer av ökad, eller fördjupad ofärd för mindre grupper. För grupper som under 1990-talet hade en särskilt ogynnsam välfärdsutveckling tycks ofärden minska under 2000-talets inledning, men det sker samtidigt som vi ser en ökning av gruppen med många samtidiga välfärdsproblem.
Läs mer om projekt inom Socialpolitik och ofärd
- Den europeiska modellen
Institutet och dess forskare har på olika sätt deltagit i den diskussion som under senare år förts kring den ”Europeiska sociala modellen” och dess framtid. Institutets forskare medverkar också i ett antal nordiska, europeiska och internationella nätverk som sysslat med frågor kring hur sociala och ekonomiska målsättningar skall kunna förenas. I anslutning till detta har ett antal projekt under de senaste åren drivits kring ekonomisk och social politik i ett utvecklingsperspektiv där relevansen av de europeiska och svenska erfarenheterna varit ett viktigt tema. Här har Institutet samverkat med en rad internationella partners, som UNRISD, IOM, ECLAC, UNDP och UNPFA, liksom en rad nationella organisationer.
Läs mer om projekt inom Den europeiska modellen
Utöver projekten inom forskningsprogrammet finns även
- Hållbar beskattning: Centrum för komparativ skatteforskning
Försäkring av risker och omfördelning mellan generationerna i ett framtidsperspektiv är temat för det centra för komparativ skatteforskning som upprättats vid institutet. Knutna till centrat är forskare som i sin forskning berör frågor om välfärdsstatens framtida finansiering. Två forskningsprojekt ingår i skattecentrat; Hållbar beskattning i en global kontext samt Sociala rättigheter och migration.
Läs mer om projekt inom Hållbar beskattning: Centrum för komparativ skatteforskning
|
|
| Sidan uppdaterad 2010-01-22 |
|
|
|
|
|
