Intresset för framtiden och försöken att förutsäga vad som ska hända kan spåras långt tillbaka genom historien – från oraklet i Delfi, via 1800-talets utopister, till dagens systematiska framtidsstudier. De första ansatserna till mer systematiska studier om framtiden gjordes inom det amerikanska försvaret vid tiden för andra världskriget. Det var också Försvarets forskningsanstalt, FOA, som introducerade framtidsstudier i Sverige. Men det var 1960- och 70-talens politiska, sociala och tekniska omvälvningar som gjorde behovet av en långsiktig samhällsplanering tydligt. Vid denna tid etablerades särskilda institut för framtidsstudier i många länder, bland annat i Sverige. Något senare började man även inom det privata näringslivet se behov av långsiktiga analyser.
Framtidsfrågorna har naturligtvis aldrig några entydiga svar, men med ökad kunskap om möjliga utvecklingstendenser kan vi påverka framtiden. Den första chefen för Sekretariatet för framtidsstudier, Lars Ingelstam, hävdade att den idealistiska grundhållningen bör vara att framtidsstudier kan göra världen bättre.
Institutet för Framtidsstudier har nyligen inlett ett samarbete kring långsiktiga frågor ur ett policyrelevant perspektiv tillsammans med andra europeiska institut som bedriver framtidsstudier. Jenny Andersson, som ingår i Institutets programprojekt ”Framtidsstudier om framtidsstudier” blev inbjuden att tala om framtid och politik på WRR:s (Scientific Council for Government Policy) konferens i augusti. Talet tar upp framtidsstudiernas bakgrund och roll framför allt i Sverige.
Hela talet finns till höger som en pdf-fil, som öppnas i separat fönster.
