Ibland hör man åsikten att man inte bör syssla med framtidsstudier eftersom man inte kan veta hur det blir i framtiden. Man kan inte forska om det som inte hänt, kan det heta. Framtiden innebär alltid ett moment av osäkerhet. Men framtidsstudier handlar inte om hur det faktiskt blir. Tvärt om är det viktigt att noga följa samhällsutvecklingen eftersom vi inte vet hur det blir i framtiden. Visste vi hur framtiden skulle bli behövdes inga framtidsstudier. Samhällets institutioner, och inte minst samhällsplaneringen, minskar visserligen denna osäkerhet men kan aldrig eliminera den. Det är här framtidsstudierna spelar en viktig roll. Nedan presenteras de vanligaste forskningsinriktningarna inom ämnet framtidsstudier.
- samtidsinriktade eller diskursiva framtidsstudier
- framtidsscenarier
- normativa framtidsstudier
- forecasts
- foresight
- värderingsstudier
- trendframskrivningar
- backcasting
- historia
Vilka konsekvenser får nutidens agerande för framtiden?
Idag finns många olika inriktningar och metoder inom framtidsstudier, men alla syftar till att producera kunskap om framtiden som på ett eller annat sätt kan bidra till ett mer upplyst samhälle och beslutsfattande. En inriktning fokuserar på att undersöka vilken betydelse makten att formulera dominerande föreställningar om framtiden har, men också vilka aktörerna är bakom denna makt. Denna gren kallas samtidsinriktade el. diskursiva framtidsstudier. Olika aktörer formar egna framtidsprognoser och scenarier, vilka varierar över tid. Intressen, makt och kunskapssyn påverkar framtidsbilderna om t.ex. vad som är önskvärt och möjligt. Dessa ställningstaganden har förstås ett stort inflytande på samhällsplaneringen och därmed framtiden.
Här bör också framtidsscenarier nämnas – kvalitativa framskrivningar av historiskt observerade trender, eller; ”något som bygger på ett likartat mönster inom ett område eller en verksamhet, som följer en viss utvecklingslinje i historien och som man förutsätter kommer att fortsätta på ett motsvarande sätt i framtiden”. Scenarierna är en metod som används i olika traditioner och kan därför ha olika syften, utseenden och analysteknik. Ofta presenteras flera möjliga framtida scenarier, gärna ytterlighetsscenarier, för att utmana rådande uppfattningar och stimulera till debatt.
Klicka här för vidare läsning om framtidsscenarier
En annan inriktning är normativa framtidsstudier – sådana som försöker se väldigt långt framåt i tiden och som ofta landar i ett ifrågasättande av vårt levnadssätt. Denna inriktning är dock vanligare internationellt än i Sverige.
Hur blir framtiden om en observerad utveckling fortsätter?
Ytterligare en variant är ”Forecasts”, eller förutsägelser som vi skulle säga på svenska. Inom denna inriktning ställer man upp hypoteser om framtida samhällsförutsättningar baserat på noggranna analyser av tidigare erfarenheter och uppgifter. ”Om de initiala förhållandena består och den nuvarande trenden går i samma riktning kan ett speciellt resultat förväntas med viss sannolikhet”. Genom en djup förståelse av de inblandade systemen och kunskap om tidigare och nuvarande utveckling kan man alltså ställa en kvantitativ prognos om hur den fortsatta utvecklingen kommer att te sig.
”Foresight” är ett annat främmande begrepp, vi kallar det framsyn, som betecknar ännu en inriktning inom framtidsstudierna. I Sverige har denna variant varit inriktad på expertpaneler, men begreppet kan också innebära att forskare analyserar och sammanställer olika intressenters, experters samt rapporters utsagor och innehåll i framtidsinriktade policystudier. Begreppet förekommer inom olika inriktningar, men kan även betyda framtidsanalys generellt. Metoden har kritiserats för risken att samsynen är för stor i en expertpanel, att man kan missa svaga signaler och att experterna inte nödvändigtvis ligger inne med sanningen.
Framtidens vuxna
För studier av den närmaste framtiden brukar inriktningarna värderingsstudier och trendframskrivning användas. Värderingsstudierna består av intervjuer riktade till specifika grupper angående deras värderingar – vanligtvis ungdomar – i syfte att förstå vad morgondagens vuxna kommer att tycka är viktiga frågor för deras liv och för samhället. Trendframskrivningar handlar om att i media, reklam, litteratur osv. tidigt hitta trender som kan peka på vad folk i en nära framtid kommer att tycka om, värdera och vara intresserade av.
Vad kan tillbakablickande säga oss om framtiden?
Inom framtidsstudierna gäller det emellertid också att kunna titta bakåt. ”Backcasting” är en metod som ofta används inom miljöforskningen och som börjar med att sätta upp ett framtida mål, för att sedan räkna ut baklänges vilka åtgärder som måste vidtas för att man ska nå det uppsatta målet; som industriutsläpp eller sopor.
Goda generella kunskaper om historia och historikerns metoder är också viktiga för framtidsstudierna. Genom att känna till vår historia ökar möjligheterna att kunna säga något om framtiden och sätta det vi idag gärna betraktar som omvälvande brytningstider i ett längre historiskt perspektiv. Med hjälp av historisk metod kan man också studera drivkrafter för samhällsförändring över tid – vilket är just vad framtiden innebär. Samtidigt kan en kunskap om hur tidigare generationer bedömt framtiden ge oss kunskap om vilka svårigheter som finns när det gäller att förstå vilka tendenser som kan lägga grunden för större förändringar.
Framtidshistoriska ansatser – ett föredrag
Slutord
Framtiden är inte helt öppen. Framtidsstudierna bör därför undersöka och våga uttala sig om framtida strukturer och institutioner utifrån kunskapsläget om samhällsförändring, t.ex. med hjälp av de inriktningar som presenterats här. Händelsernas framtida historia kan vi inte uttala oss om, men vi kan vara säkra på att när befolkningen växer och rörelse och aktivitet tilltar i samhället händer mer av det vi redan känner till, men också att nya oväntade fenomen uppstår. Av historien kan vi lära oss att utvecklingen ofta är oavsiktlig. När förändringsprocesser sätts igång blir effekterna ofta helt andra än vad som var tänkt. Inte minst gäller det teknisk utveckling. Det hindrar dock inte att vi bör betrakta framtiden som något som i princip kan förstås och diskuteras utifrån den kunskap vi har idag. Det är framtidsstudiernas uppgift att anta utmaningen att uttala sig om det kommande, men utan absoluta sanningsanspråk.
Skriv ut